– Nästan alla kända designers och formgivare har någon gång passerat genom oss. Projektet har betytt väldigt mycket för många, säger Karin Wiberg projektledare för Ung Svensk Form sedan tio år.

Hon är själv skulptör och vill med Ung Svensk Form stärka unga designers och formgivare att tro på sig själva och rusta dem för arbetslivet. Varje år väljer en namnkunnig jury ut 20 talanger utifrån materialkännedom, hantverksskicklighet, formspråk och mod. De belönas med diplom, stipendier och utställning – en skjuts in i designvärlden.

– Att utbilda sig till designer behöver inte vara en osäker tillvaro utan du kan få anställning och trygghet inom olika företag, som till exempel Teknikföretagen eller Ikea. Vi vill påverka föräldrar att uppmuntra sina barn att intressera sig för design.

 

Viktig trendspanande arena

Projektet Ung Svensk Form startades 1998, på initiativ av Svensk Form och Form/Design Center i Malmö. Syftet? Att lyfta unga designers och formgivare.

– Sverige behöver den här arenan där man är fri i skapandet och skyddad från yttre krav. Ung Svensk Form innebär också en viktig rapport om vad som händer inom ung svensk design och formgivning.

Återvinning är i dag en tydlig designtrend med material som till exempel matavfall, papper och plast. Designen gränsar ofta till det konstnärliga med en frihet i utförandet. Borås textilhögskola har kommit långt i utforskandet av textila material och nya tekniker.

– Det finns en insikt om att vi snart är tvungna att ändra livsstil och anpassa produktion och resurser därefter. Det genomsyrar mycket av arbetsprocessen.

 

Vill rädda samhället

Varje år ansöker flera hundra designers från hela landet till Ung Svensk Form. Konstform spelar ingen roll men maxåldern är 36 år, med dispens för studerande. Den 7 februari tillkännages årets 20 utvalda på Stockholm Furniture & Light Fair. Diplom och stipendier delas ut och sedan åker tävlingsbidragen på en utställningsturné runt om i Sverige och internationellt, under ett och ett halvt år. Gemensamt för utställarna är hantverksskicklighet, materialkänsla, nyskapande och genomarbetade frågeställningar.

– De är framtiden! Talande för dagens unga designers är att de är politiskt medvetna och vill väcka frågor och hitta nya lösningar, material och tekniker. Jag ser det även inom arkitektur. Det finns en lust att rädda samhälle och miljö men också en ilska för till exempel genusfrågor. Bakom varje verk finns en lång och intressant berättelse som går långt utanför formen.

Samtidigt öppnar den retrospektiva utställningen Ung Svensk Form – dåtid, nutid, framtid: vad hände sen? på Stockholms Auktionsverk där man får följa 80 formgivares utveckling, sedan starten av Ung Svensk Form.

 

Meningsfullt och lustfyllt skapande

Karin Wiberg tycker att det är en ynnest att få möta de unga konstnärerna. De vill vara fria och inte placeras i något fack och att skapandet ska vara meningsfullt och lustfyllt – en kontext som hon tycker yrket går ut på. Hon beskriver dem som finkänsliga, tålmodiga och nyfikna – viktiga för dagens samhälle.

– Konsthantverket är på frammarsch och kräver mycket tid. Det smittar av sig på andra områden och gör oss mer tålmodiga. I en stressig och orolig värld behöver människor den långsamhetsprocessen som hantverket kräver, avslutar hon.